PROBLEM
Ni som känner mig vet hur glad jag är för kakor, chips, godis, glass och att vara här gör inte saken lättare.
Speciellt nu när jag inte längre går på någon sport, i början hade jag Vollyboll träningar så då kände jag inte av det lika tydligt. Men nu, så fort jag kommer hem från skolan måste jag ha något att äta, trots att jag inte ens är hungrig. Innan jag går och lägger mig måste jag ha något.
Det är en jobbig känsla jag har och jag vet inte hur jag ska göra för att ta bort det. Fast samtidigt vill jag ju inte ta bort det helt, vill ju kunna njuta lite extra där på lördagskvällen med en Ben & Jerrys exempelvis.
När jag nu ändå inne och skriver lite om problem så är en annan sak hemlängtan. Jag saknar min familj och vänner något så ofantligt och jag längtar så himla mycket tills den 3 juni 2011 11:35. Men samtidigt är det inte så att jag gråter mig till sömns varje kväll, verkligen inte. Jag trivs här. Men handen på hjärtat så går det inte en minut utan att jag tänker på min familj hemma i lilla, trygga, underbara, Sverige. Tidigare idag när jag surfa runder lite på gamla utbytesstudenters bloggar hittade jag en tjej som skrev (2-3 veckor innan hon åkte hem till Sverige) att hon ångra sig att hon inte släppte taget tidigare om Sverige, hon ångra att hon inte börja leva livet här borta tidigare. Hon hade precis som jag, hela tiden Sverige i tankarna i början. Men sen vet jag inte heller hur jag ska "släppa taget" Har försökt sluta klicka mig in på aftonbladet, tidningenridsport, blondinbellas blogg, viarps hemsida m.m. men det går inte. Och varje gång jag stänger ner tänker jag på Sverige, hur mitt liv hade sett ut om jag hade stannat kvar i Sverige. Om jag hade sagt nej när min pappa fråga om detta var något jag verkligen ville.
Var jag ung och dum när jag bestämde mig för detta? Det må jag ha varit, men samtidigt ångrar jag mig inte. Dom här 77 dagar har varit fyllda med så mycket och jag har över 190 dagar kvar. 190 dagar låter ingenting!? Dessa 77 har bara blåsigt förbi så himla snabbt. På onsdag om en vecka är det december. Hör ni hur sjukt det låter?? December, vilket betyder sista månaden för detta året! Då är det fem månader kvar tills jag får se min pappa, styvmamma och lillasyster igen, för dom kommer hit. Ska bli sjukt kul att få visa dom mitt liv här.
Okej, anledningen till att jag skrev denna (väldigt röriga, sämsta svenskan ever) text var för att jag helt enkelt behövde skriva av mig lite, men samtidigt vill jag också förbereda blivande utbytesstudenter på vad man kan uppleva under sitt år (och jag hoppas ni inte har blivit anskräckta allt för mycket;)
Nu ska jag titta på ett avsnitt av Glee på den här hemsidan
(OCH JAG UPPSKATTAR ALL RESPONS OCH TIPS JAG KAN FÅ PÅ DETTA INLÄGG, TACK! :)
love julia
Bra skrivet som vanligt. Klart man har hemlängtan men fortare än du anar är du hemma och undrar vad hände med mitt år i amerika? Njut nu av den här tiden i amerika den kommer aldrig tillbaka men du kommer att minnas det hela livet och berätta för dina barn, att när du var ung så var du ett år i amerika och då gjorde jag ....
Hej hjärtat, jättebra skrivet som vanligt och jag tycker att du har mognat och utvecklats enormt på dessa 11 veckor du varit borta, det tycker jag att man kan läsa mellan raderna :-) Du e så stark och tuff och modig som gör detta och precis som din pappa skrev så kommer du att minnas denna tid med glädje i många många år framöver. Det är helt naturligt att ha hemlängtan, vi längtar oxå efter dig men som du skrev själv så tänk så fort tiden har gått det var 276 dagar när du åkte och nu e det mindre än 200 och hux flux e det mindre än 100 så njut av ditt USA-liv och ta tillvara varje dag och gör det bästa av den.
Det här med maten e ju svårt, du har ju alltid varit liten i maten men det låter ju som att det har ändrat sig lite. Finns det inget gym i närheten ? Kan du inte använda crosstrainern som står hos D o C? Gå ut en eller flera runder med hundarna varje dag. Det viktiga är att du rör på dig minst en timme om dagen för då kan du fortsätta njuta av din Ben and Jerrys :-) Skolmaten e ju svår att göra något åt, du måste ju äta. Vi får sluta skicka choklad från Sverige till dig ;-)
Detta blev långt känns det som, men som sagt du skrev ett jättebra inlägg och vi får prata mer om det till helgen. Ha en fortsatt bra tisdag och tänk inte på oss;-) Vi älskar dig och vi ses snart igen. Puss mitt troll.
Underbart att läsa om Dina tankar som Du så förträffligt kan sätta på pränt. Det är klart att Du längtar efter Dina nära och kära konstigt vore det annars. Men alla finns här precis som vanligt den dag i juni då Du är tillbaka. Och alla kommer att finnas för Dig i många många år framåt. Så dessa återstående ca 190 dagar i Amerika kan Du bara tänka Amerika... here I am. Det verkar ju vara rätt mycket som Du ska hinna se och uppleva under dessa dagar! Roligt att Du tycker det är OK i skolan och Du verkar ju plugga duktigt. Men det där med maten... Finns det inget mer eller annat Du kan börja träna i. Det verkar ju finnas mycket sånt i amerikanska skolor. Om man ska tro filmer! Var rädd om Dig.Stor kram.
