4 september 2010 (fyra hela dagar i USA)              17 december 2010 (109 dagar i USA)

Ser ni så mycket man kan förändras på nästan 15 veckor? Rätt så kul att ha och jämföra, tänk när jag kan jämföra den till sommaren... Är så glad över att jag är här, jag känner verkligen hur mycket jag växer av detta (både på längen, bredden och i huduvet, alla dock inte lika uppskattade) Mitt år i USA är något som jag kommer kunna bära med mig hela livet och hur häftigt kommer det inte vara när jag är 40+ med förhoppningsvis barn och man och hela köret och titta tillbaka på detta. Lixom att säga till sina barn "titta så tuff och modig er mamma var när hon var i tonåren"

Jag vill att ni ska veta hemma i Sverige att jag verkligen tar vara på min tid här, visst längtar jag hem, men samtidigt fasar jag för den dagen då jag kommer behöva lämna mitt liv och mitt hem här. För att sammanfatta det så kommer 2 juni 2011 vara den värsta dagen och 3 juni 2011 den bästa dagen!